Hjärtklappning är ett symtom som ofta skrämmer, och inte utan anledning. Känslan av att hjärtat hoppar över slag, slår hårt, snabbt eller oregelbundet kan få även den mest vältränade person att stanna upp. Men vad ligger egentligen bakom hjärtklappning – särskilt när den dyker upp i vila?
Fenomenet är komplext och kan bero på en rad olika faktorer, både fysiska och psykiska. För dig som tränar regelbundet är det avgörande att förstå skillnaden mellan ofarliga extraslag och symtom som bör tas på allvar. Om du vill läs mer om hjärtklappning vid vila här: https://kettlebells.nu/hjartklappning-vid-vila.
Vad är hjärtklappning?
Hjärtklappning – även kallat palpitationer – innebär en ökad medvetenhet om hjärtats slag. Det kan upplevas som:
- Snabba hjärtslag (takykardi)
- Extra slag eller ”hoppande” hjärta
- Oregelbunden rytm
- Hårda, pulserande slag i bröstet, halsen eller huvudet.
Hos många är hjärtklappning övergående och helt ofarligt, men det kan också vara ett tecken på underliggande problem som kräver utredning.
Vanliga orsaker till hjärtklappning i vila
Att känna hjärtat rusa i vila – när kroppen egentligen borde vara lugn – är särskilt obehagligt. Det finns flera vanliga orsaker till detta tillstånd:
1. Stress och ångest
Psykisk press är en av de främsta orsakerna till hjärtklappning utan fysisk ansträngning. När kroppen befinner sig i ett tillstånd av inre oro, skickar hjärnan ut signaler till binjurarna att frisätta adrenalin. Det får hjärtat att slå snabbare – även om vi ligger stilla i soffan.
2. Uttorkning och elektrolytbrist
När kroppen saknar tillräckligt med vätska eller salter (som natrium, kalium och magnesium) störs hjärtats elektriska impulser. Det kan utlösa extraslag eller takykardi, särskilt i vila när pulsen annars borde vara låg.
3. Läkemedel och koffein
Stimulerande ämnen som koffein, nikotin och vissa receptbelagda läkemedel (t.ex. astmamedicin eller antidepressiva) kan orsaka hjärtklappning. Effekten förstärks ofta i vila, eftersom kroppen då inte är distraherad av fysisk aktivitet.
4. Hormonella förändringar
Under menstruationscykel, graviditet eller klimakteriet är det vanligt att hjärtrytmen påverkas. Sköldkörtelrubbningar – både över- och underfunktion – är också vanliga orsaker till återkommande hjärtklappning.
5. Sömnstörningar och andningsuppehåll
Sömnapné är ett underskattat tillstånd som kan orsaka nattlig hjärtklappning. Den kortvariga syrebristen vid andningsuppehåll triggar en stressreaktion i kroppen som får hjärtat att rusa – ofta utan att du vaknar eller förstår vad som pågår.
Hur vet man om hjärtklappningen är farlig?
Det är viktigt att kunna skilja mellan ofarliga tillstånd och sådana som kräver vård. Du bör söka läkare om hjärtklappningen:
- Återkommer ofta eller varar längre än några minuter
- Uppstår tillsammans med yrsel, bröstsmärta eller andnöd
- Föregås av svimningskänsla eller medvetslöshet
- Kommer utan uppenbar orsak, även i vila
Att kartlägga när och hur symtomen uppstår – gärna i en dagbok – kan hjälpa vården att identifiera mönster och utreda rätt.
Träningens påverkan på hjärtrytmen
Regelbunden träning stärker hjärtat och gör det mer effektivt. Men vissa former av intensiv träning, särskilt uthållighetsidrott, kan påverka hjärtrytmen negativt hos vissa individer. Det är till exempel inte ovanligt att elitmotionärer utvecklar så kallad idrottsbradykardi – en låg vilopuls som ibland känns obehaglig.
För dig som tränar regelbundet och upplever hjärtklappning, är det viktigt att:
- Återhämta dig ordentligt mellan passen
- Undvika överträning
- Säkerställa att du får i dig tillräckligt med vätska och mineraler
- Lyssna på kroppen och inte ignorera återkommande symtom
Vad kan man göra själv?
Om hjärtklappningen inte är farlig, men störande, finns det flera sätt att själv minska symtomen:
- Djupandning och andningsövningar för att stimulera vagusnerven
- Minskning av koffein och alkohol
- Regelbunden sömn och stresshantering
- Kost med mycket magnesium (t.ex. bladgrönsaker, nötter, frön)
- Undvik att äta stora måltider sent på kvällen
Att skapa goda rutiner kring vila, träning och kost är ofta en underskattad men mycket effektiv strategi.
När behövs medicinsk hjälp?
Om hjärtklappningen påverkar din livskvalitet eller sker i kombination med andra symtom bör du alltid söka vård. Läkaren kan genomföra EKG, långtidsregistrering och blodprover för att utesluta hjärt- eller hormonrubbningar.
I vissa fall behövs behandling med betablockerare, rytmstabiliserande medicin eller vidare utredning hos hjärtspecialist. Ju tidigare en korrekt diagnos ställs, desto större är chansen till full återhämtning.
Slutsats: Hjärtat visar vägen
Hjärtklappning är kroppens sätt att säga att något är ur balans. Det behöver inte vara farligt – men det förtjänar respekt och uppmärksamhet. Genom att lyssna på hjärtat, förstå signalerna och söka hjälp i tid, kan du återfå tryggheten i din kropp och fortsätta träna med glädje och trygghet.
